Vi er meget enige med Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd om at give høj prioritet til uddannelsesområdet i arbejdsprogrammerne for 2014. De nordiske landes uddannelsesindsats har været afgørende for udviklingen af stærke og innovative økonomier og for vores velfærdssystemer, men nye udfordringer presser sig på.
Øget international konkurrence, demografiske forandringer og ikke mindst behovet for højere kompetencer og kvalifikationer på arbejdsmarkedet gør en yderligere indsats nødvendig.
I det fælles oplæg foreslås der bl.a. at uddannelsespolitikken i Norden sætter fokus på at sikre kvalitet og relevans i de videregående uddannelser, at der i forhold til den demografiske udfordring uddannes tilstrækkeligt mange til at efterkomme den fremtidige efterspørgsel på uddannet arbejdskraft og at der sikres bedre adgang til efter- og videreuddannelse.
Læs hele det fælles oplæg her:
Så stärker vi den nordiska modellen
Hög tid för en nordisk kunskapspolitik

De nordiska länderna står inför stora utmaningar. Flere nordiske land har klarat den ekonomiska krisen bättre än många andra länder i Europa, men också i Norden har många unga svårt att få jobb, och våra företag möter en allt skarpare internationell konkurrens. Demografiska förändringar och ökande kunskapskrav på arbetsmarknaden gör att behovet av välutbildad arbetskraft ökar snabbt, och de som efterfrågas är i hög grad personer ur våra medlemsgrupper. Vår slutsats är att vi behöver satsa på högre kvalitet och ökat deltagande i högre utbildning.
Vi företräder fackförbund med omkring två och en halv miljoner medlemmar i Sverige, Norge, Danmark, Finland ock Island. Det handlar exempelvis om sjuksköterskor, lärare, politi, ingenjörer, ekonomer och tjänstemän i privat och offentlig sektor. Välutbildade personer som arbetar inom sektorer där behovet av kvalificerad arbetskraft kommer att öka markant under de kommande decennierna.
De nordiska ländernas utbildningssatsningar har inte bara varit avgörande för våra ekonomiers konkurrenskraft och välfärdsystem, utan också för de hundratusentals människor i våra länder som kunnat skapa sig bättre liv och större möjligheter än sina föräldrar genom att satsa på utbildning. Investeringar i utbildning är därmed en central komponent i det som brukar kallas den nordiska modellen.
Den bygger på en konstruktiv dialog mellan fack och näringsliv och på en väl utbyggd offentlig sektor, med trygghetsförsäkringar som ger människor ett gott skydd vid omställning som arbetslöshet, sjukdom eller karriärbyte. På så sätt underlättas den omstrukturering av industrin och arbetsmarknaden som gör att våra länder kan konkurrera med kunskap och kompetens, snarare än med låga löner. Nu har även EU insett att vi måste bygga vår framtid med utbildning. 
Därför är två av de fem målen i tillväxtstrategin Europa 2020 utbildningsrelaterade: andelen högskoleutbildade och andelen unga som slutför sin gymnasieutbildning. EU-kommissionen har också i sin tillväxtrapport för 2014, Annual Growth Survey, slagit fast att långsiktiga investeringar i utbildning bör vara en prioritering för medlemsländerna. Våra regeringar måste ta det ökande behovet av en välutbildad arbetskraft på allvar.
Låga utbildningsambitioner kan få allvarliga konsekvenser – inte bara för våra länders välfärd och konkurrenskraft, utan också för alla de människor som riskerar att gå miste om möjligheten att göra en klassresa och förbättra sina livschanser.
Som nordiska tjänstemannaorganisationer anser vi att fem övergripande prioriteringar bör ligga till grund för högskolepolitiken, och egentligen all utbildningspolitik, i våra länder.
1. En väl utbyggd utbildning och god matchning
Vi måste säkra att det utbildas tillräckligt många inom de mest efterfrågade yrkena inom välfärden och näringslivet. Därför måste våra nationella mål vara ambitiösa. Målen bör ta hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, men också till utbildningens tillgänglighet inom olika sociala grupper och regioner. Dessutom måste vi väga in det ökande behovet av vidareutbildning i arbetslivet och inte bara se till ungdomskullarna när vi bestämmer antalet högskoleplatser.
2. Breddad rekrytering
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en allvarlig indikation på de socioekonomiska klyftorna i våra länder. Att motverka snedrekryteringen bör vara en central politisk prioritering och följas upp med nyckeltal och konkreta åtgärder. Det handlar inte bara om breddad rekrytering av studenter från underrepresenterade grupper, utan också om att ge alla studenter stöd för att de ska kunna slutföra sin utbildning.
3. Kvalitet och relevans
De nordiska ländernas högskolor ska inte bara vara tillgängliga för alla som vill utbilda sig, utan också hålla hög internationell kvalitet. Därför behövs satsningar på mer lärarledd undervisningstid, mer studentcentrerad pedagogik och mer forskningsanknytning. Samhällsrelevans är också en viktig kvalitetsfaktor, exempelvis i form av bättre arbetslivsanknytning och ökad användbarhet. Vi vill också lyfta fram behovet av strategiska satsningar på IT-baserad utbildning, som både kan höja kvaliteten och bidra till såväl breddad rekrytering som livslångt lärande i arbetslivet.
4. Vidareutbildning och livslångt lärande
De nordiska länderna har en lång tradition av att erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling för vuxna. Men den här delen av utbildningsväsendet måste spela en mer aktiv roll och ges högre prioritet framöver. Vidareutbildningen behöver stärkas för att främja rörligheten på arbetsmarknaden och säkra att människors kompetens matchas mot de allt större och snabbare förändringar som präglar både privat och offentlig sektor. Det kräver bland annat bättre villkor för att anställda såväl som arbetslösa ska kunna ta del av utbildningsinsatser, exempelvis en rimlig studiefinansiering och god tillgång till anpassade utbildningar.
5. Dialog och samverkan
Fackliga organisationer och arbetsgivare kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter för att i samverkan med utbildningsanordnare, myndigheter och studenter öka utbildningarnas kvalitet och relevans. I de nordiska länderna finns redan nu olika former för samverkan, och det är viktigt att denna dialog får utvecklas och förankras hos alla berörda parter även framöver.
Den nordiska modellen har tjänat oss väl och bär också in i framtiden. Det vore ett allvarligt misstag att låta våra utbildningsambitioner sänkas av kortsiktiga ekonomiska kalkyler och sträng budgetdisciplin, på samma sätt som många andra europeiska länder gjort till följd av den ekonomiska krisen. Vi vill uppmana våra regeringar att gemensamt höja sina ambitioner och signalera till omvärlden att Norden har gjort ett tydligt vägval som innebär kraftiga investeringar i utbildning.
Av Eva Nordmark, ordförande TCO, Sverige
Bente Sorgenfrey, formand FTF, Danmark
Antti Palola, ordförande STTK, Finland
Anders Folkestad, leiar Unio, Norge
Jorunn Berland, leder YS, Norge
Elin Björg Jonsdottir, leder BSRB, Island